telefonkö
Suttit i telefonkö nu så länge att jag inte kommer ihåg vem jag ringer. Har kreditkortet i handen och byxorna nere men det hjälper mig inte mycket..
Walk of shame
Det finns stora skillnader på killar och tjejer det vet vi alla. Vi tar detta fenomenet "Walk of shame" som dem flest får utstå då och då.
Jag som är ute och joggar varje söndagmorgon vid 08,00 tiden brukar springa förbi dessa sorliga människor.
.
Tjejerna vill bara försvinna från jordens yta. Man ser dem oftast bara lite snabbt mellan porten och taxidörren, här ska det gå snabbt, så lite uppmärksamhet som möjligt ska dras till sig. Man känner igen dem på discosminket, klackskorna i handen och ångesten i ögonen.. Dem har tusen frågor i huvudet, kommer han ringa mig?, skulle jag låtit honom ta mig i sketan?, dagenefterpiller, vad ska mina vänner tänka?, älskar han mig?
.
Killar däremot är lite annorlunda. Dem kommer ut från trapporten med huvudet högt, som om dem precis dödat ett vildsvin med bara händerna, grillat den och ätigt upp den. ingen taxi här inte, utan man tar istället gärna en omväg hem genom stan. Kanske en tidig brunch på det populär haket. kännetecken är den slarvigt nerstoppade skjortan, saknaden av en strumpa, kraftig knullrufs och en blick som skriker "YEEEAAAAHHH". Mobiltelefon går varm också till alla polarna där man överdriver sin erövring. Och dem har bara en fråga/undran i huvudet, spola jag efter jag bajsat?
